När allt blir tungt och jobbigt, när jag irrar runt och inte känner igen mig själv finns ni där för att plocka ihop mig. När jag tänker dom där svarta fula tankarna om mig själv finns ni där för att visa att jag också kan vara vacker.
Ni håller mig i händerna och vägrar släppa taget. Hur ofta jag än försöker göra allt för att ni ska släppa håller ni bara hårdare.
Jag visar er inte alltid min uppskattning för att ni finns och ibland rentav spottar jag på er men jag vill att ni ska veta att jag är så tacksam för att ni aldrig ger upp mig och att ni alltid slåss med mig och inte mot mig. Att ni är vid min sida. Och jag älskar er för det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar