Förbannat

Jag har slarvat bort min pappas sjukhusjournal. Jag blir så förbannad. Saken är att det är så himla himla viktiga papper för mig. Även om det i nutid inte är särskilt aktuellt. Fan.

Hihi

Pratade med min bästis idag (som för övrigt fortfarande vill att jag flyttar ner) och jag berättade för henne om dom här satans ensamhetskänslorna. Hon sa att det inte alls är konstigt för så känner hon jämt när hon vet att andra är ute och hittar på saker och inte hinner prata. Det var skönt. Precis innan vi lagt på sa hon att jag inte behöver känna mig ensam, att hon är min bästa vän och att hon älskar mig. Det ni!

Jag måste helt enkelt ha världens bästa vän.

Den här tystnaden

Jag blir lite lätt galen. Jag tror det beror på ett par tabletter jag äter. Ska sluta med dom.
Alltså, det är ju inte deras fel att det är tyst men jag tror att det är deras fel att jag blir så känslig och känner mig som världens ensammaste människa.

Hej då.

Skyll er själva då

Det känns inte som min vänskapskrets är särskilt omfångsrik. Jag tänkte passa på nu att fråga om någon vill dricka öl med mig nästa helg. Det är ju så man måste jobba här. Vara ute i god tid osv. Spontanitet är inte ett ord som är känt här uppe. I vilket fall som helst. Tyst som graven. Nänä. Ingen vill alltså umgås med mig. Ingen av mina 158 vänner. Ni förstår. Hur det känns. Visst?

Men jag säger så här. Skyll er själva då. Sen flyttar jag och kommer aldrig mer dricka öl med någon av er igen. Med nöje.

Jag är som fan bitter. Grinig. Får dricka öl själv är ju liksom hur roligt som helst. Hoppas jorden går under idag ändå. Skoja bara.

Tvånget att blogga

Det är lördag. För några dagar sedan skulle jorden gå under idag men sen ångrade han sig. Tycker inte det är helt okej att säga sådär för att sedan ta tillbaka det. Jag menar, det finns faktiskt dom som blev himla glada över detta besked. Eller ja, någon kanske.

Jag har drömt två drömmar om att jag blivit stucken av en geting. I förrgår och inatt. Var tvungen att kolla upp vad det betydde enligt experter. Det ska visst stå för att någon närstående kan bereda mig på sorg. Givetvis blev jag på en gång paranoid och tänkte att kanske kommer min bästis säga att hon inte vill att jag flyttar ner, eller så ringer mamma och säger att hon fått lungcancer. Massa otäcka saker tänker jag.

Men mest hoppas jag att det bara betyder att jag är fruktansvärt rädd för getingar. Och att bli stucken. Orkar ej med mer sorg. Inte på ett tag i varje fall.

Sånt som är lite roligt

När folk (en människa) på fejjan skriver att det är trist att jag ska flytta. Vi sågs senast i nov 2009.

(ska sluta blogga för dagen nu)

Katten och jag

Hon är speciell den katten. Pratar jag med henne så kommer hon och gnider sig mot mig. Hon ska gärna upp i ansiktet och gosa. Sjunger jag kommer hon springandes som en liten liten liten häst. Går jag in på toaletten är hon där. Ska jag duscha står hon utanför duschen och väntar tills jag kommer ut.

Vi har ett väldigt osunt förhållande. Jag får ingen egentid alls. Jag känner mig kvävd. Vad ska jag göra? Jag kan liksom inte bara göra slut hursomhelst.

(drömde inatt att jag gav bort henne. väldigt ledsen när jag vaknade och var tvungen att kramas lite)

Och vad spelar det för roll när jag varit uppe sen ottan.

Idag jobbar jag hela natten. Eller nej, jag jobbar den jobbigaste delen av natten. Slutar typ två. Har jag otur måste jag dessutom åka nattbuss hem. Ni förstår. Nattbuss. Det är ungefär lika kul som att dra ut en tand för hand.

Det som är bra som vissa säger är att jag börjar sent. Ja, jag börjar 18 drygt. Det är okej om man kan sova på dagarna. Till tolv ungefär. Så man orkar. Jag vaknade nio. Vilket betyder att lagom till att idioterna kommer ut vill jag gå och lägga mig.

Men jag är inte bitter. Jag är faktiskt rätt glad. Trots allt.

(när jag kommer till jobbet ska jag hota mina arbetsledare så dom fixar mig ledigt. Har dock inte listat ut hur jag ska hota dom men jag kommer säkert på något)

Det här med att tänka är inte riktigt min grej

Jag fick en snilleblixt när jag var ute på en morgonpromenad (!). Den fick vara i ungefär en halvtimme. Sen raserades den som ett korthus. Fasen också.
Jag har inte riktigt bestämt mig om det här är en bra dag eller inte. Den började bra åtminstone. Jag är mindre nöjd när jag sitter här med räkningarna för juni framför mig.

Men vad är väl en bal på slottet? Förmodligen fruktansvärt tråkig.

Sånt som suger vs, Sånt som inte suger

• Att jag redan hade sett filmen om Dahmer
• Att jag inte kunde sova för att spindeln i taket försvann spårlöst. Trodde den var i sängen.
• Att jag inte vet hur jag ska få ledigt i juli när vi ska på kryssning
• Att jag har gett mig själv utegångsförbud hela juni

------

• Att vi har bokat kryssningen idag
• Att spindeln är tillbaka på sin plats (så jag kan hålla koll på den)
• Att det har varit fint väder
• Att jag ska få paket på fredag

Sånt jag kan dagdrömma om ibland

Det bor ingen romantiker inom mig. Jag kan tycka att om någons partner t.ex gör något fint att det är gulligt osv men själv blir jag lite illa till mods och nervös av romantiska gester.

Men ibland tänker jag väldigt...märkliga tankar. T.ex, förra veckan gifte jag mig. Jag visste precis hur klänningen såg ut och vilken musik som spelades. Dock hade jag inget direkt offer men sånt spelar inte sån stor roll.

Och sen dyker det upp tankar om min flytt. Jag vet att det finns en hel drös här som inte vill att jag flyttar (eller dom säger det iaf). Men så kommer då den stora dagen och jag ska precis sätta mig i bilen för att åka iväg så springer det någon i panik och ropar: väääääääääääääääänta. Åk inte! Stanna! Och så ska vi slänga oss om halsen på varandra och sen lever vi lyckliga i alla våra dar.

Herrejösses.

Jag vet inte

Jag har skrivit säkert femton olika inlägg idag men publicerat noll. Jag vet inte om jag ska vara arg, glad, ledsen, cynisk eller bitter. Det fanns liksom minst ett inlägg för varje känsla. Jag blir lite arg på mig själv när jag inte riktigt kan bestämma mig för vad jag ska skriva om.

Men. Å andra sidan. Vad gör det?

Däremot så har jag satt utegångsförbud på mig själv i juni. Efter den här månaden så känner jag att jag nog skulle behöva stanna hemma och spara mina slantar jag har. Inte okej att slösa så mycket pengar under en månad. (snål smålänning som man är) (men för att försvara mig lite skulle jag kunna skylla på att det är gott för mig då jag ska gå från en fantastisk lön till csn i höst)

Så ja. Nu har jag ju t.om bloggat lite värdelös skit idag. Hurra för det. (och laddat hem lite filmer t.ex dokumentären om Lemmy och filmen om Jeffrey Dahmer)

Hejdå.

Don't talk to me I don't believe a word you're sayin'

Jag har en väldigt märklig syn på mig själv skulle man kunna säga.
En sån där syn som med andra ord kan förknippas med dålig självkänsla osv.
I vilket fall som helst inträffade det en sak i lördags som skulle kunna
vara ett exempel på min dåliga självkänsla. Jag tänker inte berätta vad
som hände men jag kan säga som så att nu i efterhand borde jag vetat bättre
just då. Men men.

På något vis har det alltid yttrat sig i olika former. En period när jag var
mycket yngre än jag är idag klädde jag mig alltid väldigt utmanande.
Rejäl urringning och korta kjolar osv. Uppmärksamhet och bekräftelse var ledorden.
Sen, ett par år senare var det tvärtom. Det var stora byxor och tjocktröjor som gällde.
Jag hoppades någonstans att det kanske fanns någon som skulle lära känna
mig som den person jag var. inte för mina jättebröst.

Nu är jag i ett läge där jag klär mig som jag vill. Ibland med mina stora byxor
och ibland med slimmade. Men fortfarande saknas den där detaljen.

Att jag är värd att älskas. Att jag är mer än ett par stora bröst. Men det kanske kommer.
Kan man ju hoppas.

Fölsedag

Igår fyllde jag år. Herregu. Det firades ute i skogen med ballonger och serpentiner. Hallonsoda och bakelse. Middag och brandbil. (drink) Sen styrdes kosan till söder och öl med nyfunna vänner. Efterfest på kungsholmen. Åkte hem med ett trasigt knä.

Men det var en fin dag, det var det.

Sista sommaren med gänget

Nu slog det mig. Att detta är sista sommaren här. I storstan. Och jag vill få ut maximalt av den. Med vännerna här. Göra roliga saker, skapa bra minnen. Och det stör mig att jag jobbar varannan helg.

Men jag hoppas att det kommer bli en kanonsommar trots allt.

Folk och deras yxor

Var inne på Lady Dhamers blogg där man kan läsa både ett och två inlägg om rökare. Jag har full förståelse för dom som inte tycker det luktar särskilt gott med röklukt, allergiska osv. Men den här hetsen? Vart skall vi förpassas? Till en grotta under jorden?

Jag vet egentligen inte vart jag står riktigt men däremot vet jag att jag inte tänker sluta röka på gator och torg för någon annans skull. Så ego är jag.

Vet ni.

Den här svackan. Jag försöker motarbeta den. Be den dra åt helvete där den hör hemma. Men den är jävligt envis. Den tycker uppenbarligen att den hör hemma i mig. Och jag blir bara förbannad. Det är liksom kanonväder ute, det luktar så himla gott av alla blommor som blommar och man ska egentligen bara vara glad.

Så jag försöker hålla mig kvar uppe. Men så finns det en person. Som drar ner mig på två sekunder. Som får mitt inbillade glada humör att försvinna. Som tar all min energi som jag har för att försöka hålla mig kvar. Jag blir galen. Och jag blir ledsen. Jag blir matt. Och jag vill bara be personen sluta. Lägga av. För jag orkar inte mer.

Men det går liksom inte. Det är omöjligt.

Kalla fakta

Jag är ingen tjej man blir kär i
Jag är en tjej man ligger med.

That's it.

När man känner sin stjärnglans försvinna

Jag vet inte riktigt vad jag menar med min rubrik. Eller jo, det gör jag till en viss del men det är inget jag kan utveckla känner jag. Det skulle bli alldeles för invecklat.

Det är mindre än tre månader kvar tills jag flyttar. Det känns pirrigt och skrämmande. Skrämmande på så vis att jag fortfarande inte vet om det var rätt beslut. Pirrigt för att jag kommer komma hem igen.

När jag berättar för folk att jag ska flytta frågar dom varför och om jag inte trivs här. När jag säger att det är för att jag ska plugga undrar dom om man inte kan plugga här. När jag säger att jag längtar efter mina vänner undrar dom om jag inte har vänner här.

Jag har vänner här. Men där har jag vänner som jag aldrig behöver känna mig i underläge med. Jag behöver inte känna att jag inte är någons bästa vän. För där jag någons bästa vän. Ibland är det viktigt att känna så. Ibland är det viktigt att vara någons nummer 1.

Men det betyder heller inte att jag inte uppskattar dom jag har här. Att jag inte älskar dom. För det gör jag. Jag uppskattar och älskar er. Men jag hoppas att ni förstår vad jag menar. (och gör ni inte det så kan vi prata om det så ska jag förklara) 

I'm so fakking tired.

Jag blir så less. Är det inte det ena så är det det andra. Är det inte den ena grejen ivägen så är det den andra. Varför tjata om att man vill ses när det ändå alltid är något som ska strula? Fan, lägg ner istället. Orka. Nej. Det var bra så. Tack och hej.

Fredag

Det finns vissa saker jag inte gillar med fredagar. Ibland gillar jag dom inte för att jag måste jobba hela helgen och dessutom sent som satan. Men sen kommer det andra som gör att jag kräks lite. Och det är alla statusuppdateringar på fejjan: Fredagsmys. Tacos och vin i soffan med älsklingen. Fredagsmys med barnen och kärleken.

Bajsa på er. Ok?

Have you ever had the feeling no one really knows what you're all about
And when you try to show them they all got things to do tonight

För det första och för det andra

Den här ilskan. Den driver mig till vansinne. Ja, det var ju lite roligt.

Och sen är det någon som lagt in skum musik på min spellista på spotify. Jag undrar VEM?! VEM BESUDLAR MIN SPOTIFY MED KRÄKMUSIK? (okej, det var inte kräkmusik men ändå!)

Ok. Svabba golven står på listan. Helvete också.

Det är fantastiskt

Det är så jävla underbart när man vaknar upp och är förbannad. Jag är förbannad för att jag måste tvätta, jag är förbannad för att min lägenhet ser ut som en kvart igen, jag är förbannad för att katten sitter som ett plåster på mig så att jag knappt kan dricka min kaffe ifred, jag är förbannad för att jag har märkt att folk ljuger om något som inte skulle behövas ljuga om jag är förbannad för att jag inte får ett jävla svar jag är så jävla förbannad!

Somliga går med trasiga skor, en del går utan.

Man skulle kunna säga att jag har befunnit mig i ett läge där jag inte direkt orkat blogga. Förstår inte alls varför. Eh. Kryssningen var cool. Cool som fan. Det märkliga är att när man anländer till hamn och det är dags att gå av får jag lite separationsångest. Det känns lite som att man hört ihop hela livet med alla på båten. (på ett ej-sexuellt sätt alltså) Jag vänjer mig lite fort att ha folk runt mig och dessutom hade vi så vansinnigt kul att det var helt skittrist att det var slut.

Men nu är det slut och vardagen är här efter min härliga semester. Snart dags att åka till jobbet och göra sin del. Tack för mig.

Just cruisin

Om tjugo är det dags att gå. Då ska jag köpa med mig en kaffe så jag vaknar lite. Det har varit en seg morgon men jag hoppas på en vändning när man minst anar det. Sen längtar jag så jag kan dö lite efter buffen. Fy satan så gott det ska bli.

Nu ska jag dricka upp min resorb och hoppas att tiden kan gå lite fortare så jag kan dra nångång. Hejsvejs.

Sådärja

Idag är det fredag. Ljuvligt. Och idag kommer G till sthlm från Borås. Hon ska hälsa på en kompis till henne här men innan dess ska vi passa på och ta en öl ihop. It sounds fun. Det blir nog fint det.

Och imorgon blir det kryssning. Ett gött gäng från jobbet ska iväg. Det blir nog fint det med. Bara det är någorlunda fint väder så man kan vara lite på däck också. Nej, det här blir en bra helg tror jag.

Igår var jag iväg och träffade en kollega över en öl. Han hade lite tid att fördriva och jag gjorde inget speciellt. Var borta ungefär 4-5 timmar och katten hade lyckats ta av sig tratten. Blev hysterisk och ringde i panik till akutveterinären i Bagarmossen. Så länge inga stygn hade gått upp var det ingen fara men jag måste dock gå och köpa ett halsband som jag fäster i tratten så den sitter lite hårdare.

Och kommer hon ändå lyckas ta sig ur den vetifan om jag kan åka imorgon. Så jag hoppas helt enkelt på det bästa.

Nu blir det en tur till djuraffären och sen hem för att duschas.

Hoppas ni tyckte detta var en jätteintressant inlägg. Hejdå.

Man blir ju förbannad

Inatt somnade jag sinnessjukt sent men tänkte att det inte gjorde så mycket nu när jag har semester och faktiskt kunde sova hur länge jag ville idag. Men givetvis ska allt det bara gå i kras. Som det gjorde. Min hyresvärd ringde. Klockan tio. Och dumma jäveln sa att det var ju bättre att han ringde än kom hit om det nu var så att jag hade jobbat inatt. Ja, för inte fan vaknade jag när han ringde inte. Så det var ju en sjukt stor skillnad. Och faktiskt hade det varit bättre om han kommit hit och ringt på för då hade jag mest största sannolikhet inte hört dörrklockan då den inte direkt ekar.

Förbannade stolpskott.

Jag känner tiden rinna iväg

Det känns som semestern snart är slut. Fast det är trots allt 4 dagar till. Och egentligen har jag gjort precis det jag skulle göra. Ingenting.

För er som har suttit som på nålar för att veta hur min bäbis mår så är hon okej. Dock grät jag efter en stund när vi kommit hem. Kände mig som en hemsk människa som har gjort detta mot henne och sedan dessutom på med den hemska tratten som gör att hon går in i allt.

Men jag skämmer bort henne med godis istället för mat. Jag vill ju att hon ska få i sig något. Sen har vi gosat väldans mycket. Nu ligger hon utsträckt här bakom mig.

En sak blir jag dock inte klok på. Veterinärsköterskan sa till mig att hålla koll på såret och se till att det inte blöder och svullnar upp för mycket. Jag undrar vad för mycket är? Som den kattmamma jag är skulle jag ju vilja åka dit genast för att dom ska säga att det ser okej ut.

Men jag lär förhoppningsvis märka om det blivit för svullet.

Ursäkta mina katt-inlägg. Fast å andra sidan, nej, ursäkta dom inte. Hon är min bäbis och viktigast just nu.

Operation kastrering

Katten ligger just nu på operationsbordet för att bli av med sina lustar. (och förmodligen lite andra grejer) Fy sjutton så hemskt det var att ta henne dit. Hon gnydde och gick oroligt fram och tillbaka i buren. Min lilla bäbis. Oj, så bortskämd hon ska bli när hon kommer hem.

För övrigt var det allt mina drömmar handlade om inatt. Jag missade tiden, katten försvann och så vidare.

Sen undrar jag såklart vem som plockar bort en kommentar. (som den här under) Jag undrar också om det stod något elakt. Skulle ej förvåna mig. Folk är sådana. Elaka.

Förlåt mig men...

Föredrar man att gå på fest framför att umgås med mig så är det nåt fel i skallen. Och om man hellre går på fest än umgås med mig så finns det inte mycket som tyder på att det finns något intresse i att umgås med mig.

Och då är det ingen idé att fråga nån mer gång liksom.

Ibland

Ibland undrar jag om jag har 153 vänner på facebook eller bara en halv. Ibland funderar jag på att plocka bort alla utom dom allra allra närmaste som kanske blir då 14 personer. Kanske 15. Har inte räknat så noga.

Ibland undrar jag vad jag ska skriva här på bloggen för att få mer kommentarer. Om jag ska vara mer rolig eller mer djup. Men jag orkar inte bry mig om det mer. Jag får skriva nånstans när jag blir upprörd/ledsen/glad.

Ni vet, för bara sex-sju år sen var jag så vilse att jag gjorde bort mig big-time. Jag har gjort bort mig många gånger men just under den perioden och innan fanns jag liksom inte på nåt vis. Jag kunde inte ta några egna beslut eller säga vad jag tyckte. Jag red på någon annans våg. Det var lättare. Därför att jag inte ville göra någon sur.

Jag var så osäker på mig själv och min egna förmåga att kunna göra saker på eget bevåg.

Men nu. Nu vågar jag ta för mig. Jag vågar säga min mening. Jag vågar säga till när jag blir ledsen på någon även om det kanske tar en stund. Jag är inte framme än men jag känner att jag är på god väg.
Och det ska ingen ta ifrån mig. Den som försöker får skylla sig själv.

Grâce à toi à nouveau je respire

När allt blir tungt och jobbigt, när jag irrar runt och inte känner igen mig själv finns ni där för att plocka ihop mig. När jag tänker dom där svarta fula tankarna om mig själv finns ni där för att visa att jag också kan vara vacker.

Ni håller mig i händerna och vägrar släppa taget. Hur ofta jag än försöker göra allt för att ni ska släppa håller ni bara hårdare.

Jag visar er inte alltid min uppskattning för att ni finns och ibland rentav spottar jag på er men jag vill att ni ska veta att jag är så tacksam för att ni aldrig ger upp mig och att ni alltid slåss med mig och inte mot mig. Att ni är vid min sida. Och jag älskar er för det.

Ångest

Jag har lite ångest i magen. Vet ej varför men den sitter där som en liten påminnelse att man inte ska må allt för jävla bra hela tiden. Jag funderar på att åka till plattan och se om dom säljer lyckopiller. Så man kan bli av med klumpen i magen en stund. Inte för att den alltid sitter där utan mest för att jag är så himla trött att den är där just nu.

Igår var en relativt lugn kväll. Drog ut på söder men jag hade vansinnigt tråkigt så jag åkte hem. Fick nog världens mest pratsamma taxichaufför. Han berättade att han en gång fick en körning till Barcelona och därifrån till Norge. Helt stört. Vågar inte ens tänka på vad det kostade. Men har man stålar så har man.

Nu ska jag vänta tills världen vaknar och se vad den har att säga idag. Tjoff.

Fyllesms 2

"Du är ju så himla söt så jag dör lite varje gång jag ser på dina bilder"

Det var ju lite gulligt i varje fall sa mottagaren. 

Fyllesms

"Jag fattat inte när dock. Men set är väl precis så dy tänkt"

Gla påsk

Påskhelgen. Jesus födelse. Eller var det jesus död och uppståndelse? Ja, så var det nog. För visst var det på julen han föddes? Och visst är det jesus och inte gud? Ni ser så allmänbildad jag är.

I varje fall kommer jag fira denna högtidens helg med alkohol. Såklart man måste fira en man som dog och sedan uppstod. Hur ofta händer det liksom?

Sen måste jag passa på att fira början på tio dagars ledighet. Ni förstår hur skönt det känns. Alla andra kommer ha fyra veckors semester i sommar och jag kommer ha ingenting förrän jag flyttar. Och då bara en vecka. Så jag förtjänar detta. Inga sura och avundsjuka miner tack. Bara jävligt glada för min skull.

Men vet ni, se till att ha det jävligt skoj i helgen. Och för alltid också för den delen.

Framförhållning AB

Ni kan förstå min irritation. Iaf om en liten stund. Grejen är den va att jag skulle få besök från Borås i helgen. En person som jag träffade när jag var där nere i mars. Han var kul och sådär och tänkte att jamen det kan vara kul att lära känna fler personer där med tanke på att jag ska flytta ner dit.

Iaf så fixade jag ledigt hela helgen just för att kunna umgås. Ni förstår hur mycket ob jag förlorar på detta. Men det var det värt tyckte jag.

Nyss skickade jag sms för att kolla tider och plats och plan för att veta. Sånt är viktigt för mig. Då fick jag tillbaka att han inte kommer. På grund av nån restskatt. Jaha, och det fick han veta idag eller? Förbannat i helvete vad sur jag är. Inte för att jag inte får träffa honom för det är inte så jävla viktigt i sig utan just det här att han inte hört av sig lite tidigare.


Jävla idioter.

Jag vill inte suddas ut

Du ser mig som en tavla som andra kluddat på
Du vill sudda allting bort och fylla på med egna tecken skriva dit låt stå

Bild

Okej. Jag ska nu lägga ut en bild på min dubbelhaka. Men jag kommer också lägga ut en bild utan dubbelhaka för att jag inte ska springa till närmsta viktväktarna imorgon.

Här är dubbelhakan.

Och här är smalhakan.

Och nej. Jag använde mig inte av fatbooth till min dubbelhakebild.

Dubbelhakorna

Jag tycker inte riktigt om att gå in och göra massa saker på internet i telefonen.
Grejen är den att mina dubbelhakor syns så himla tydligt. Oftast gör dom inte det alls
Men just när jag sitter med telefonen i ett visst läge blir dom sjukt tydliga.

Jag har såna problem!

Ungefär som jag trodde

Det gick ju inte att somna innan kvart över tre. Ja, ni kan ju tänka er hur pigg jag för tillfället är. Inte så värst nej. Men jag sitter här med en kopp kaffe och sedan har jag sex timmar på bussen att spendera så jag lär få lite sömn där också.

Det här blir nog hur bra som helst tror jag. Trevlig lördag på er!

Men.. nej?

Givetvis. Grannarna har varit borta ett tag för renovering av lägenheten. Nu är dom tillbaka. Det hörs. Tydligt. Och det ska jag tala om för er, att det är inte så himla kul när man måste vakna 05.30 dan efter. Inte alls kul. Jävla idioter.

Nattliga konstateranden

Jag skyller inte min dåliga val på dig, jag skyller min dåliga självkänsla på dig.

För övrigt. Ser det ut att bli en solig och fin dag. Och då fokuserar vi på bra saker! Vi ignorerar saker som dåligt med pengar, ont i halsen osv.

Imorgon far jag neråt. För att träffa världens bästa vän. Det ska bli underbart!

Hejdå.

Det var ju det här med döden

Som jag skrivit förut så är den överallt. Jag har blivit fascinerad av döden men jag hatar den. För inte så längesen blev en kollegas son ihjälkörd av en taxibil. Det sista hon minns av honom är hans söndertrasade ansikte då huvudet fastnade under däcket. Hur kul kan det vara på en skala?

Och hur kul kan det vara att ens barn dör först? Hur går man vidare efter en sån sak? Jag förstår inte. Och jag förstår inte hur man helt kallblodigt bara kan köra över någon. Utan minsta tvekan. Som att det skulle vara världens naturligaste sak.

Folk är galna. Så är det bara.

Saker som roar

• När gammalt ex återigen vill bli vän på fejjan. Och skyller på att det är dennes ex som plockat bort mig. 

Kan man göra annat än skratta? Jag blir så förvånad över att människor orkar hålla på sådär. Fram och tillbaka. Bråka. Och göra alltsammans över fejsbok.

Och en annan sak om fejsbok. När folk blir tillsammans och ändrar sin relationsstatus till i förhållande. Så skriver alla grattis. Varför? Är det otippat att dom skulle hamna i förhållande? 'grattis din fule jävel. någon som tyckte om dig trots allt'. Jag förstår inte.

Sorgligt

Jag undrar vad det är som händer när någon går från att tänka jag vill dö till att lägga sig ner på rälsen och vänta in tåget. Jag undrar vad personen hinner tänka innan tåget kommer. Har han legat där länge och väntat? Är han rädd? Ångrar han sig men kan inte banga ur?

Jag undrar mest vad som gick så fel i denna 17-årings liv att han så hemskt gärna ville dö.

Och sen lider jag så mycket med mina kollegor som var tvungna att tjänstgöra på detta tåg.

When you gonna love you as much as I do

Jag har en Tori Amos-afton. Undrar varför.

Men fantastisk är hon. På alla sätt och vis.

Är det inte märkligt så säg.

Det är egentligen helt sjukt. Det här hur två människor kan tänka på precis samma sak utan att någon nämner det. Igår satt jag och tänkte på mina vänner i himlen. Den ena som försökte prata med mig på fejsbok efter att den andra gått bort. Men jag var inte närvarande då och när jag skulle skriva tillbaka hade han loggat ut. En sån sak kan jag få dåligt samvete över. Och det fick jag igår. Hur ensam han måste känt sig när hans enda riktiga vän försvunnit från hans liv.

Så jag satt här och grät i min ensamhet lyssnandes på Over the rainbow. Sen läser jag idag ett inlägg min vän skrivit om hennes två vänner som försvunnit. Om saknaden. Och jag förstår precis. Hur hon känner. Jag önskar hon slapp känna så och jag önskar att jag slapp känna så.

Nu har dock döden blivit helt likgiltig för mig. Inte så att jag inte känner empati för någon som förlorar någon, för det gör jag. Utan mer att det känns snarare som jamen det visste jag väl. Att han skulle plocka bort ännu en. Det har gått som på löpande band. Pappa, faster, Johnny, Lillen och Pop. Mina vänners vänner. Mina vänners föräldrar. Mina vänners syskon. Folk dör. Hela tiden. Ett hjärta slutar slå. Slutar andas. Slutar leva.

Ni kan faktiskt offra en minut

Orka.

Moget att skriva orka som rubrik. Verkligen fett moget.

Det har varit lite mycket nu. Inte nog med att jag är sjuk så har det också varit kalabalik runt omkring mig. Med trevliga små avbrott i form av roliga sms. Tur att det finns bra människor runt mig också.

Ska försöka svara på ett mail. Vet ej vad jag ska skriva. Vet ej om jag har lust att svara. Men jag borde. Och sen borde jag äta också.

Låt på det här.

Ladies på Östermalm

Ni förstår. Hur illa det är va? När jag ligger och kollar på ladies på Östermalm. Jag skäms, det gör jag.

The trial

Då var det ny rättegång idag. Den som skulle varit i februari men blev uppskjutet. Det positiva: Ingen snö. Det negativa: mår fortfarande inte bra. Dessutom började magen bubbla väldigt oroväckande nyss.

Kul scenario att sitta därinne och börja kaskadspy. Roligare än att bajsa på sig i varje fall.

Saker som påverkar negativt vid sjukdom

• Att man sover hela dagarna och inte är trött när klockan tickar läggdags
• Att man måste på rättegång i morgon fast att man knappt orkar gå till affären
• Att man har huvudvärk
• Att livet blir lite tråkigare
• Att man inte orkat gå utanför dörren på hela dan
• Att man inte orkar diska
• Att ens hem ser ut som en kvart
• Att hemmet ser ut som en  kvart oavsett om man är sjuk eller inte

Sjukdomsuppdatering

Hostade precis upp en blodklump. Fräscht.

Oj.

Märkte nu under mitt april-skämt-inlägg att någon oroade sig lite över att jag använde ordet "hata" om barn. Det var ju inte meningen att det skulle tas på det sättet. Jag kanske ska förtydliga ett och annat. Oftast är det barn i grupp jag inte orkar med. Dom tjatar och är högljudda osv. 

Men nej. Jag hatar inte barn. Dom ger mig bara kalla kårar emellanåt. Och skulle jag hata barn skulle jag ju automatiskt hata min systerdotter och det finns nog ingen annan jag älskar mer på denna jord än henne.

(enskilda barn kan t.om vara söta. jag kan tycka det. utan problem. jag vill inte döda alla jag ser. jag vill inte ens döda någon enstaka. jag är ingen kallblodig barnhatare)

Ville bara säga

När man bajsar i sitt eget skåp

Så föll det sig som så att jag inte orkade mer. Att jobba. Misstänker att det är en ond feber som satt sig i kroppen. Kände det imorse och mest påtagligt blev det på första tåget. Trots att jag har elev som sköter det värsta orkade jag knappt stå upp.

Arbetsledaren blev minst sagt tokig. Inget krya på dig. Inget hoppas du mår bra snart. Bara panik över vem som ska åka mitt tåg. Stackars sate som måste skrika och leva runt.

Men istället för att fokusera på denne som inte kan ta det lugnt i stressiga situationer så är jag glad över mina andra arbetsledare. Som kan säga krya på dig. Trots att jag sjukskrev mig mitt i turen.

Nu ska jag lägga mig och sova lite.

Hallelujah

Jag tror sjukdomen håller på att landa på mig. Har lite ont i halsen och känner mig rätt låg. Om det nu blir så får jag nog skylla mig själv då jag önskat att jag ska bli lite sjuk. Och det låter ju helt sjukt att man önskar sig sjuk men jag har bara önskat mig lite sjuk så jag kan få vara hemma och vila upp mig. Jag är konstant trött och det är jobbigt och det är jobbigt när alla säger att jag alltid är trött. Jag kan inte göra så mycket åt det tyvärr.

Hade en astrevlig lördag förövrigt. Dock har jag bestämt mig för att vara nykter nästa lediga helg. Orkar inte vara bakis hela tiden.

Det var väl allt för den här gången.

NEJ

Jag är inte ett dugg nöjd med att mina högtalare slutat funka. Att lyssna på själva datorn är så jävla pissigt. Värdelöst. It sucks!





Jag kan liksom inte störa mina grannar med mitt oljud till musik. Fasen också.

HAHA 2

Såg en kompis på fejsbok som ändrade sin mammas födelsedag till idag så jag snodde det skämtet och gjorde likadant. Jättekul att se alla skriva grattis!

Jorå.

Var hos tandläkarn. 838 kr. Firade med att gå till bolaget. Gött.

Ska jobba extra idag. Just det. Det vet ni redan. Men det blir nog kul. Alltid roligt att jobba en fredagkväll. Skitkul.

Har pissdåligt med pengar. Bränner dom ändå som att jag hade dom i överflöd. Och nästa månad blir inte bättre. Då ska jag kastrera katten (1000 kr), tandläkarn (igen!) (säkert 1000 kr), får besök hela påskhelgen (kommer kosta skjortan) och helgen efter är det kryssningen (kommer också kosta skjortan). Borde egentligen stryka något från listan men kryssningen är redan betald så egentligen behöver det inte kosta så mycket. (haha) Och besöket kan jag ej stryka.

Men tja. Jag ska väl vältra mig i mina penningproblem genom att dricka en cola så jag kan sponsra tandläkarn ytterligare. Hejdå.

HAHA

Mitt aprilskämt på facebook: v.17 hjärta.

En har gått på det. Jag vill skriva med stora bokstäver: AS IF. Jag hatar barn!

Fast det kan jag inte. Hon skulle nog gå i taket. Hon älskar nämligen barn. Men roligt var det. Nu har dock en annan avslöjat mig. Taskigt tycker jag. Hann bara lura en.

Ett mönster.

När man gräver lite under ytan så ser man ett slags mönster. Fast vet inte riktigt hur det yttrar sig för andra men vissa har sett. Och gjort. Utan att liksom få ett tillstånd. Man måste ansöka om sådant. Vissa saker gör man inte utan tillstånd. Fast vissa tror att det är lugnt. Bara tar för sig.

Andra verkar också tycka att det är lugnt. Som till en början höjer på ögonbrynen men sedan låtsas om som om inget har hänt. Som inte tar hänsyn. Och jag förstår inte. Hur man kan göra så. Mot någon annan.

Men allt var ju i vänskaplig anda.

Kan ej hjälpas

Just nu är jag ego. Jävligt ego. Min kompis har fått en ny tjänst på sitt jobb vilket innebär att hon kommer jobba helg när jag är ledig och tvärtom. Det känns så himla orättvist. Vi har liksom planerat (eller jag har planerat) hur kul vi ska ha i sommar. Med nattbad och öl. På våra lediga helger.

Jag är så jävla missnöjd.

Hej onsdag

Det händer inget. Roligt. Alls. Just nu. Jag ska jobba extra på fredag. Vilket känns som världens största misstag men jag får lite fina pengar sen vilket är helt okej.

Jag längtar till våren och värmen. När man kan slänga in vinterjackan i garderoben. Och plocka av sig underställsbyxorna. Jag längtar efter att använda min nya vårjacka. Och solen. Framförallt solen. Som dyker förvisso upp med jämna mellanrum. Blir lika glad varenda gång.

Låt på det!

Det återkommande problemet

Matlådor. Varenda vecka samma sak. Vad ska jag nu äta i fyra dar? (jag måste äta samma i fyra dar. har ingen vanlig frys. bara ett frysfack. kan ej frysa in särskilt mycket samtidigt. tråkigt. kan ej heller aldrig storhandla. ska sluta skriva inom parentes nu)

Så man skulle kunna säga att leva mitt liv inte är enkelt. Iaf. Lax. Jag skulle vilja göra nåt med lax. Såna där i bitar som man köper. Som är frysta. Ni vet? Har ni några bra tips om vad man kan göra med dom? Tack på förhand.

SMS-svårigheter

"vi är i kön gör jackorna och selar gärna"

Jag fattar ingenting så det är inte ett dugg konstigt att mottagaren inte fattade ett skit heller. Det känns fint att man är så stadig på handen emellanåt. Dessutom var jag och min vän rätt heta på efterfest. Så pass att jag i stort sett hörde av mig till hela telefonboken. Lika bra att inget blev av. Det behövdes knappast.

Nästa gång ska jag försöka komma ihåg att det inte behövs en shot till varje cider. Det går lika bra ändå.

Jag är intakt i varje fall

Har legat halvbakis idag. Inte så farligt som det brukar dock vilket är skönt. Det var ruskigt kul igår. Enda nackdelen var väl att vi satt precis bakom högtalarna när livebandet spelade vilket resulterade i att det inte gick att prata med någon.

Jag är helnöjd med gårdagen och jag hoppas födelsedagsbarnet också är det. Dessutom åt vi världens godaste fajitas som hon bjöd på. Tack!

Sånt jag inte längtar efter

Harkrankar/skrangelmyggor/pappa långbent. Ja, kärt barn har många namn.
Getingar
Humlor
Nattfjärilar
Skalbaggar
Spindlar
Spyflugor
Myror
Tvestjärtar
Gråsuggar
Larver
Bärfisar

No time

Har egentligen inte alls tid att blogga. Ska åka och jobba om en kvart drygt och har icke fått på mig kläder osv. Ikväll blir det utgång med två personer som jag inte varit ute med på jag vet inte hur länge. Den ena var jag ute med sist förra året nån gång. Eller ute och ute, vi bowlade och sen var tanken att gå ut men köerna var helt sinnessjuka så vi åkte hem.

Och den andra. Ja, det minns jag inte ens. Vi har haft en lite fnurra på trådet ett par gånger skulle man kunna säga men jag gissar att vi på nåt sätt ändå trivs i varandras sällskap trots våra olikheter. I vilket fall som helst ska det bli jättekul.

Igår på jobbet var det ett litet gäng som skulle in till stan och förmodligen gå ut som spelade musik. En av dom frågade om det var lugnt att dom spelade. Jag sa att jamen gör det så länge ingen annan störs. Då svarade han du verkar chill. Är du bakis?

Jag är en chill person. Bakis eller ej. Jävligt bra. Jävligt awesome faktiskt.

Ok. Nu måste jag borsta tänderna och klä på mig. Men jag bjur på en finfin låt.

Facebook och bitterhet

Jag hade, eller jag har, en vän på facebook som tog bort mig som vän. Jag blev lite ledsen och frågade varför. Jag tyckte liksom inte att vi hade nog otalt och han var en av dom bättre kollegorna på jobbet. Han svarade att han inte orkade med mina negativa statusuppdateringar hela tiden.

Då blev jag ännu mer ledsen. Så jag satt och grinade. I säkert en timme. (hade pms också) Men jag är en bitter människa. Och när jag är positiv så försöker jag bara. (vara positiv alltså) Allt är aldrig bara skit osv men det är något i mig. Som aldrig blir riktigt bra. Eller nöjd. Eller vad man ska säga. Och jag är glad ofta. Jag skrattar mycket. Men det betyder inte så mycket.

Nu är vi vänner i dagsläget. Även om vi sällan pratar. Däremot så får folk gärna ta bort mig av den anledningen. För om man inte accepterar mig med alla mina sidor kan det kvitta. Sådeså!

Ok.

Såg att klockan här funkade visst inte riktigt som den skulle. Kanske ska ändra den eller låta det vara. Liksom låtsas om som att jag är i något exotiskt land.

När man inte har något liv

Så kan man kolla på big brother. Annars kan man ta en heldag på ikea. Som igår. Fast riktigt en heldag var det inte men heller inte särskilt långt ifrån. Och det jag kom hem med var ett rivjärn, två glas och en tygbit. (till min klänning som skall sys ihop)
Men har man gott sällskap blir det mesta jävligt bra. Så jag måste säga att det är en jävla tur att jag har härliga vänner som förgyller min tillvaro. Puss till er.

Det var något jag skulle berätta men jag kan för allt i världen inte komma på vad. Men dravel är också ruskigt kul att läsa om.

Nej, det var allt för denna gången.

Det här med att vakna

Jag ställde klockan fel igår. Bra på ett sätt och dåligt på ett annat. Det braiga är att jag fick helt enkelt sova en timme längre. Det dåliga är att jag missar en hel timme i tvättstugan. Men det bör inte vara några problem. (och vilken tur jag hade som fortfarande hade kvar stugan!)

Jag undrar när man slutar behöva ha ungefär nio timmars sömn för att känna sig utvilad? Jag avundas dom som bara behöver sex-sju. Det verkar så himla bra. Dagen blir väldigt lång och man kan få väldigt mycket uträttat. Om man nu är en sån som uträttar saker.

Det är nog bäst jag fortsätter dricka mitt kaffe om jag nu vill ha dammsugat också.

Nämen hallå!

Då var vi här igen. Kul va? Alla är lika förväntansfulla som vanligt? Älskar ni mig?

Jag har suttit med den här skiten i närmare två timmar tror jag. Och enbart för att hitta ett namn. Till slut tog jag ett jag tyckte passade in  på mig och min fantastiska personlighet.

Egentligen har jag inte tid att sitta här. Jag ska ligga till sängs för att gå upp och tvätta kl 7 imorgon men problemet är att jag har druckit nästan en liter cola så jag känner mig lite hypad. Tanken är att jag ska iväg för att göra en massa saker imorgon-eftermiddag men kommer jag vara vaken mycket längre får jag nog helt enkelt bara stanna hemma. Låter inte helt fel det heller.

Nu ska jag slänga upp min adress så alla i hela världen kan följa mig.